Loading your story book…

Picking up where we left off…

0%
Fotot av Rose som boken ritades utifrån
Fotot vi laddade upp
Sida 1 i Rose sagobok
Vid läggdags satte sig Rose upp i den närmaste sängen och pekade tvärs över barnkammaren. Vid fönstret fladdrade och sprattlade en lös skugga som vägrade lägga sig platt som en ordentlig skugga. Rose höll andan, mer nyfiken än rädd.

Sida ett i boken som kom tillbaka

Så ritades boken

  • BildstilIllustrerad
  • IllustrationsgradMedel
  • IllustrationsstilKlassisk sagobok

Varje sida i Rose bok

Samma ansikte från första till sista sidan, målat i en stil. Det här är sidorna precis som de blev.

  1. Sida 1 i Rose sagobok
    Vid läggdags satte sig Rose upp i den närmaste sängen och pekade tvärs över barnkammaren. Vid fönstret fladdrade och sprattlade en lös skugga som vägrade lägga sig platt som en ordentlig skugga. Rose höll andan, mer nyfiken än rädd.
  2. Sida 2 i Rose sagobok
    Knack, knack! En pojke som aldrig växte upp satt på huk vid Roses fönster och log under en grön mössa. Han kastade en nypa féstoft i luften, och Rose svävade skrattande av förvåning ut över de månbelysta hustaken.
  3. Sida 3 i Rose sagobok
    Först flög Rose med vingliga armbågar, snurriga knän och ett högst ovärdigt pip. Sedan sträckte Rose båda armarna framåt, och hela staden sjönk undan därnere som en glittrande filt. ”Jag kan!” ropade Rose.
  4. Sida 4 i Rose sagobok
    Rose flög över Landet Ingenstans, där en silverglänsande lagun blänkte bredvid ett pyttelitet skepp. Under de stora träden vinkade de förlorade barnen från sitt lövgömställe. Rose dök ner för att möta dem och flinade åt deras högljudda välkomnande.
  5. Sida 5 i Rose sagobok
    Hela natten flög Rose förbi andra stjärnan till höger och sedan rakt fram till morgonen. Molnen rullade under Rose som mjuka kullar, medan en klar stjärna visade vägen. Rose såg gryningen börja rodna vid horisonten.
  6. Sida 6 i Rose sagobok
    Rose klättrade ner genom ett ihåligt träd till de förlorade barnens hem. Deras kvällsmat var på låtsas, men den smakade som det Rose önskade sig allra mest. Ingen behövde gå och lägga sig, och Rose skrattade åt den underbara regeln.
  7. Sida 7 i Rose sagobok
    En solig eftermiddag hälsade Rose på lagunens sjöjungfrur. De var vackra, oförskämda och förskräckligt nöjda med sig själva. När en av dem snodde en hatt och simmade skrattande i väg bestämde Rose att man inte kunde anförtro dem någons hatt.
  8. Sida 8 i Rose sagobok
    Medan Rose var vid lagunen smög pirater fram till de förlorade barnens hem. De förde de förlorade barnen över stranden mot en roddbåt och kaptenens skepp. Rose såg dem bakom en klippa och viskade: ”Jag ska hämta er.”
  9. Sida 9 i Rose sagobok
    Rose smög förbi piratbesättningen på kaptenens skepp, tyst som en månstråle. Nere i vattnet guppade en tickande krokodil, och kaptenen hoppade undan för dess glada tick-tack. Medan alla stirrade ledde Rose de förlorade barnen tryggt till friheten.
  10. Sida 10 i Rose sagobok
    Till slut visste Rose att det var dags att flyga hem. Rose vinkade till pojken i grönt och lovade: ”Jag kommer tillbaka på loven!” Sedan seglade Rose mot barnkammarens varma, upplysta fönster, med Landet Ingenstans glans i varje leende.

Rose är inget riktigt barn — fotot är AI-genererat, så ingen familjs bild finns på den här sidan. Boken är däremot riktig: den skapades här, på samma sätt som din kommer att göras.

Fotot du laddar upp används bara för att rita din bok och raderas från vår server så snart boken är klar.

Gör en till ditt barn Se den här sagan